Skäggig

 Jag har inte haft tid eller framförallt ork att raka mig på länge. Måste ta tag i det där men det får bli sen... Freddie vill att jag skall ta bort det för jag ser så mycket äldre ut. Ina tycker jag skall spara håret i alla fall och ha en lite hästsvans.... Hon behöver kanske något att skratta åt.... :-)

Igår vart det intervaller på bandet. Var klar före kl 7. 6*400m med lika lång joggvila. Totalt blev det 6 km med upp- och nedjogg.

Ina är fortfarande hemma. Hade ondare och jobbigare igår. Blir nog hemma hela veckan. Hon har dock ett prov på torsdag som hon vill få överstökat. Det är väl inte så roligt att ha det hängande över sig samtidigt som det kommer andra prov. Vi får väl se hur det blir. Hon skickade ett meddelande om att hon behöver nyckel till hissen till sjuksyrran. Fortfarande inget svar därifrån. Hur svårt kan det vara att i alla fall svara något...?

Ha en fin dag nu vänner!!

Här är passet:

Här är skägget:

Hemma

Idag, kanske det blir sista dagen med hemmaarbete. Alltså inte för alltid men för den här Inaskadetiden. Vi var iväg till lasarettet igår och träffade sjukgymnasten. Så nu har Ina fått övningar att köra 4 ggr om dagen. Hon kan ju fortfarande inte "styra" det opererade benet. Även om hon försöker lyfta benet lite så händer det ingenting. Precis som det var efter de två tidigare operationerna. Så inget konstigt med det. Bara att nöta och nöta tills det går bättre. Hon kan i alla fall numera ta sig upp från sängen helt själv. Så det går åt rätt håll. Tänkte bara övervaka och finnas till hands idag för att imorgon återgå till jobbet. Finns att göra där oxå....

Jag tänker strax dra till Friskis och riva av gårdagens intervallpass. 6*400 m i 4:07-tempo med 400 m joggvila imellan. Får se hur det går. Är ju lite tuffare än söndagens 4*1 min som blev 5*1 min i lite långsammare tempo än dagens tänkta. Men det är väl bara att försöka och se hur mycket man pallar så här på morgonen. Skönt sen att ha det gjort för dagen.

Nä, dags att dra iväg strax. Ha en fin tisdag!!

Redan måndag

 Det var en ruggigt snabb helg!! Men det blir väl så när det är fullt upp!

Det går framåt för Ina. I lördags lyckades vi konstruera en "trappa" som tog henne upp i sängen. Det var ett lyft!! Vi sköt luftmadrassen så det stod med kortsidan mot sängen. Sen tog vi soffkudden (den hårdare som man sitter på) och la som ett längre trappsteg. Då kunde hon hasa sig upp en lite bit i taget. Naturligtvis inte helg smärtfritt men hon ville verkligen upp i sängen och kämpade stenhårt för det! Efter någon timme så kom nästa utmaning, hon måste på muggen. Så fram med kryckorna och med små, små steg så kom vi fram till muggen. Dörrtröskeln kändes som ett rejält farthinder som Västerås stad hade varit grymt nöjda med om det låg ute på vägen. Men hon kom in. Nu gällde det bara att komma ner till muggen. Inte lätt. Vi gjorde kryckorna kortare och så hjälpte jag till att bromsa ner farten lite. Men det gick! Men det var kämpigt!

Idag kommer nästa utmaning. Hon ska till sjukgymnasten på lasarettet. Så nu måste hon ner för bron vid dörren och sen in och ur bilen osv... När jag sa att jag skulle vara lite frånvarande onsdag, torsdag förra veckan så visste jag inte att det fortfarande denna vecka krävs en insats från mig. Problemet är ju att man varit in i bägge benen så det blir väldigt svårt att ta sig fram. Reservdelsbenet börjar dock blir lite bättre och hon kunde till och med böja det nästan 90 grader. Men dålig styrka än så länge.

Mitt i allt det här har jag lyckats träna lite. Det blev 6,67 km i lördags och igår var jag på gymmet med Freddie. Jag passade på att köra lite intervaller på löpbandet och sen lite benövningar. Freddie gick i trappmaskinen och körde fler benövningar än vad jag gjorde. Hon var lite sliten igår kväll. jag lyckades även ramla i trappen här hemma. Jag var på väg upp men kom på att det var dags att ta bort isen från Ina och vände ner. Men jag trodde jag var på nedersta trappsteget när jag skulle lämna trappan men var ett steg högre upp. Så jag "flög" med huvudet före in mot dörrkarmen till Inas rum. Lyckades dra tillbaka huvudet på något vis och klarade mig bra. Men jag skrämde Ina lite....

Nä, om jag ska få någonting gjort idag så är det bäst att sätta igång. Det är ju snart avbrott...

Ha en fin måndag och en fantastisk vecka!

Lördagens pass:

Söndagens pass:

Behövde jogga lite

 Efter flera dagar inomhus med dålig sömn och fullt upp kände jag att jag var värd att få springa en liten sväng. Fick ihop 5 km typ.

Passet:

Tur ändå

 Det är ju verkligen tur att man har en arbetsgivare/chef som inte har några problem med att jag jobbar sporadiskt hemma igår och idag mellan sjuksköterskesysslorna. Alternativet hade ju varit att ta ledigt hela dagar. Nu kan jag ju i alla fall jobba typ halva dagar och det hemifrån. Så det är bra!

Idag måste vi försöka få upp Ina från luftmadrassen. Hon skulle ju behöva få lite bättre blodflöde genom benen. frågan är bara hur.... Men vi har ju varit kreativa hittills så vi ska nog komma på något sätt..... 

Annars är det snart helg. Det blir väl inte så mycket vila men den här natten var i alla fall mycket bättre än förra natten (för mig i alla fall). En gång var jag upp och fyllde på Inas alvedonförråd mm.

Nä, dags att plocka fram mer piller och lite is runt benen! Ha en fin fredag och en fantastisk helg!!

Varför?

 Hur är det möjligt att allt som annars aldrig brukar hända händer just när man behöver lite sömn som mest?

Efter att ha nattat Ina på luftmadrassen vid 22-tiden så kom jag sen i säng vid 22:30. Somnar relativt fort. 23:30 så hörs det signaler precis som det låter när man ringer upp någon. Högt var det oxå. Jag vaknar och fattar inte vad det är. Nyvaken som man är så tror man ju att det ringer men ingenting på telefonen. Hör signalerna igen. Och börjar ana att det är inifrån Freddies rum. Ringer hon någon mitt i natten? Springer dit och kollar in. Becksvart och så kommer signalen igen. Freddie märker ingenting. Övriga på Vetterlund går vid det här laget ute på området och undrar vad det är som låter. Nja, kanske inte, men det blir en bättre story så.... Hur som helst så frågar jag henne vad det är som låter. Hon får bara något toktrött ljud ur sig och somnar om direkt. Signalen kommer igen. Då ser jag en liten fyrkantig låda som blinkar. Tar upp den, ser inte ett smack men tänker att det måste ju finnas någon knapp eller dylikt för att stänga den. Efter att har snurrat den i handen, minst fyra varv, och försökt känna något så hittar jag  till slut något som jag kan reglera. Och det verkar som om det var On/Off-knappen. På morgonen frågar jag Freddie vad det var som lät. Hon visste inte vad jag pratade om. Så jag förklarade och hon berättade att det var en liten bluetooth-högtalare som låter så där när batteriet börjar ta slut..... 

Tillbaka till sängen, somnar till slut om. 01:30, pip pip pip pip... Grannen har då kört fram sin elbil till dörren och skall sen backa ut... orka. Nåväl, behöver ju inte springa upp för det så jag somnar strax om igen. Jag hade själv ställt en klocka på 03:30 för att gå ner och se hur det var med Ina. Men vaknade strax efter 3. Så jag gick ner. Hon var vaken. Hon behövde pinka och hon hade ont. Så fram med pottan och hela den proceduren. Sen hämta alvedon och sen göra ren pottan. Upp och sov igen. Hade klockan på 06:30. Behöver åka till apoteket för att köpa ut mediciner till Ina. Men 05:45 så ringer Freddies väckarklocka (mobilen). Och högt är det. Känns som om jag vaknar men inte Freddie. Efter en stund stänger hon av, skönt! Men eftersom hon är världsmästare i snoozning så tar det ju inte lång tid innan det ringer igen och igen och igen och igen. 06:40 kliver hon upp..... 

Om jag är pigg? Nja, inte direkt. Men det finns de som har det värre.... Kom iväg till apoteket i alla fall. Allt fanns naturligtvis inte hemma. Bl a var den tablett hon skulle ta vid 8-tiden slut. Så förhoppningsvis finns det på annat apotek. Öppnar väl senare dock.....

Annars är väl allt frid och fröjd! Ha en fin torsdag!!

Ibland undrar man...

Operation för Ina och fru Blogg idag i Köping. In på morgonen och hem på kvällen. Problemet är ju bara hur det skall gå till? Fru Blogg hade så ont efteråt att hon själv inte kunde ta sig fram. Hon behövde hjälp och smärtlindring. Att hon skulle åka hem i privat bil och därmed ta sig in och ur bilen. Väl hemma ta sig upp för trappor osv. Hon behövde hjälp av två för att gå på muggen. Det insåg även personalen till slut och hon fick ambulanstransport till Västerås sjukhus. 

Ina som opererat ena knät, korsband och lite menisk, hade fått en sena plockad från andra benet. Så hon kunde inte ta sig fram själv. Inte ens med hjälp av kryckor. Kan ju berätta att det var en mardröm att få in henne i bilen i Köping. Få ut henne ur bilen hemma. Från bilen till bron vid ingången och sen in i huset och in på sitt rum. Vi fick vara lite kreativa. En kontorsstol fick rulla henne fr bilen till bron. En pall och en stol och ett lyft av mig och Freddie lyfte benen så kom hon ner på bron. Där hade vi lagt Jennas underlag som hon hade i bilen. Så hon satt på den. Jag drog sedan det underlaget på golvet samtidigt som Ina lyfte upp sig själv med armarna. 

Att vi skulle få upp henne i hennes säng var ju inte att tänka på. Vi fick leta upp en luftmadrass att sova på i natt. Hon kan inte komma upp på toaletten så det är tur att vi har en potta hon kan kissa i.

Jag pratade sen med fru Blogg som kommit till Västerås och ambulanspersonalen undrade hur Ina  kunde släppas hem utan hjälp i det skick hon är i. Mina lyft har inte gått att göra helt ergonomiskt. Känner i ryggen nu. 

Ha en fin kväll/natt!

I Söping

Det går rätt bra att köra hit. Och än bättre när hela motorvägen är klar.

Det blir inte så mycket mer skrivet idag. Har inget att skruva om och jag skriver på mobilen. Med fel glasögon dessutom. Så står det något helt tokigt så är det för att jag inte kan läsa vad jag har skrivit. Så idag till skillnad från övriga dagar har jag i alla fall något att skylla på.

Ha en fin dag!

Tidig morgon

 Vaknade 4 kunde inte somna om. Inte vad man vill precis. Men så är det alltför ofta.

Igår var jag ut och sprang. Det stod 3 km 5:25-6:05 tempo på schemat. Men 3 km känns inte som om man vill gå ut och springa. Minst 5 km tänker jag om det inte är intervaller. Då kan man ta det kortare. Men ett vanligt pass. Så det blev 5 km igår. Det var rätt så skönt ute. Dock så är det rätt så mörkt och vägar och cykelbanor i den här stan är inte så himla bra på alla ställen. Och igår så kände jag det vid ett tillfälle där det på cykelbanan hade rest sig lite pga av rötter från stora trän bredvid. Det ser man när det är ljust men i mörker med taskig belysning så ser man inte det. Det gick bra den här gången men man blir lite fundersam. Ska man springa i mörker? Är inte sugen på att springa med någon pannlampa. Jag gillar inte det.

Imorgon bär det av till Köping och ett träningspass med Borgen. Nä, inget träningspass men till Köping skall jag. Skall skjutsa Ina och fru Blogg till operationer. Vad är oddset på att de får tid samma dag?

Ha en fin tisdag nu vänner!!

Passet:

Om någon undrat

Ja, det var ju ett tag sen jag skrev om en av mina bättre kollegor här på jobbet. Men den jobbar på bra. Gör ett bra jobb i det tysta skulle man kunna säga.

Här är den, the one and only!